Sveriges efterlevnad av ”Konventionen mot mutor i internationella affärer” har rankats sämre än Italiens. Men det är inte bara i företag som mutbrott förekommer. De finns i hög grad också i offentlig sektor och trenden är oroande. Vad krävs egentligen för att vi ska komma tillrätta med mutbrotten?
Mutbrott är när någon i tjänsten tar emot, utlovas eller begär muta för sig själv eller för någon annan. Sverige har länge setts som ett föregångsland och har historiskt haft låg frekvens av mutbrott. Men efter att ett antal korruptionsskandaler avslöjats, exempelvis ”skandalen” i Motala Kommun, TeliaSoneras engagemang i Uzbekistan och ”härvan” i Göteborgs Stad, har Sveriges oskuld sårats och medvetenheten ökat. FAR har granskat utvecklingen för antalet polisanmälningar, åtal och domar. Under seminariet berättar vi om resultatet av vår granskning. Vi visar också med konkreta exempel att det är tonen från toppen, det vill säga hur ledningen agerar, som är det viktigaste medlet för att komma till rätta med mutkulturer. Hur säkerställer vi att misstankar alltid leder till anmälningar? Är myndigheterna rätt rustade? Vilken är revisorns roll för att komma tillrätta med problemen? Och vilken är journalistens och lagstiftningens?
Moderator:
Pia Sehm
Panel:
Johan Andersson, riksdagsledamot, tidigare kommunalråd i Motala Kommun, Socialdemokraterna
Mats Williamsson, vice vd, Skanska
Gunilla Grahn Hinnfors, politisk reporter, Göteborgs-Posten
Alf Johansson, åklagare, Riksenheten mot korruption
Lars Bergsten, ordförande i revisorskollegiet, Moderaterna, Göteborgs stad
Dan Brännström, generalsekreterare, FAR
Jennifer Rock-Baley, partner och revisor, EY
